c/o GERD Magazin

Få ingredienser i badrumsskåpet är så omdiskuterade som aluminiumkloriden i antiperspiranter. Är den farlig? Ärligt talat: forskningen har inte fastslagit det. Men den har inte friat frågan heller. Här går vi igenom vad studierna och myndigheterna säger – och varför c/o Gerds deodoranter är fria från aluminiumklorid, av en enda anledning: försiktighetsprincipen. Av Anna-Lena medgrundare c/o Gerd Deodorant eller antiperspirant – två helt olika saker Först en skillnad som många missar. En antiperspirant minskar svettningen genom att aluminiumklorid bildar en propp som blockerar svettkanalerna. En deodorant gör något annat: den motverkar lukten – som uppstår först när hudens bakterier bryter ner svetten – utan att täppa till svettkanalerna.   Svett är nämligen inte ett fel som ska rättas till. Det är kroppens eget kylsystem, och i sig nästan luktfritt. Det är den skillnaden hela frågan handlar om: behöver vi verkligen blockera en naturlig kroppsfunktion för att lukta gott?     Vad säger forskningen? Ärligt svar: den är inte entydig – och det tänker vi inte låtsas något annat om.   En systematisk översikt från 2023, publicerad i Journal of Trace Elements in Medicine and Biology, gick igenom forskningen om vardaglig aluminiumexponering och bröstcancerrisk. Slutsatsen: de kliniska studierna ger inga entydiga svar, men cellstudier visar potentiellt cancerrelaterade effekter. Forskarna landar därför i försiktighetsprincipen – det är klokt att undvika antiperspiranter med aluminiumklorid, alltså den typ av produkt som är gjord för att tränga in i och blockera svettkanalerna.   En nyare översikt från 2025 drar åt samma håll, men betonar balansen: det finns inga tydliga bevis för att aluminiumklorid orsakar bröstcancer, men det finns biologiska mekanismer – aluminium kan härma östrogen – som gör frågan relevant att följa. Ett konkret råd ur samma översikt: applicera inte den här typen av produkter på skadad eller irriterad hud, till exempel direkt efter rakning.     Vad säger myndigheterna? Här är det viktigt att vara noggrann. EU:s vetenskapliga kommitté för konsumentsäkerhet, SCCS, bedömde 2024 att aluminiumföreningar är säkra i kosmetiska produkter inom angivna maxnivåer – även om kommittén noterade att den samlade exponeringen från kosmetik och mat kan överskrida säkra gränser hos högexponerade konsumenter. Amerikanska National Cancer Institute konstaterar att det i dag inte finns vetenskaplig evidens som kopplar antiperspiranter eller deodoranter till bröstcancer.   Med andra ord: den som säger att aluminiumklorid i antiperspiranter ”orsakar cancer” säger mer än forskningen gör. Det kommer du aldrig att höra från oss.     Försiktighetsprincipen – vår kompass Så varför välja bort aluminiumklorid alls? Därför att osäkerhet också är information. Försiktighetsprincipen är ingen modeterm – den är inskriven i både svensk lag och EU:s kemikalielagstiftning, och den är samma princip som just nu får en statlig utredning att föreslå kraftigt sänkta gränsvärden för kemikalier i vår vardag. Logiken är enkel: när forskningen är osäker och en exponering går att undvika utan att förlora funktion – då väljer man bort den.   Det är exakt så vi har resonerat. Aluminiumklorid används i antiperspiranter för att minska svett genom att blockera svettkanalerna. Forskningen har inte fastslagit någon tydlig koppling till bröstcancer, men flera forskare menar att försiktighetsprincipen talar för att minska onödig exponering. Därför är c/o Gerds deodoranter helt fria från aluminiumklorid – de motverkar lukt utan att täppa till svettkanalerna.   Betyder det att våra deodoranter är helt fria från aluminium i alla former? Nej – och det ska sägas som det är. De innehåller alun, ett naturligt mineralsalt som människan använt i århundraden. Alun är tekniskt sett ett aluminiumsalt, men det skiljer sig på just den punkt frågan handlar om: det bildar ingen propp i svettkanalerna, utan verkar milt sammandragande och bakteriehämmande på hudens yta. Det är skillnaden mellan att dämpa lukt – och att stänga av en kroppsfunktion.     En deodorant du kan stå för Våra deodoranter tillverkas i vår egen fabrik i Jokkmokk, i Svenska lappland, med naturliga råvaror och korta, begripliga ingredienslistor. Ingen aluminiumklorid. Inga parabener. Inga blockerade svettkanaler. Bara ett tryggt skydd mot lukt – och full transparens i vad du faktiskt applicerar på huden, dag efter dag, år efter år.   För det är kanske den viktigaste poängen: en deodorant är ingen engångsprodukt. Den används dagligen, på samma hudområde, ett helt liv. Just därför är armhålan ett av de enklaste ställena att göra ett medvetet val.   Upptäck våra deodoranter utan aluminiumklorid →     Källor •       ”Correlation between daily life aluminium exposure and breast cancer risk: A systematic review”, Journal of Trace Elements in Medicine and Biology (2023). •       ”The Potential Metalloestrogenic Effect of Aluminum on Breast Cancer Risk for Antiperspirant Users”, International Journal of Molecular Sciences, MDPI (2025). •       SCCS (EU:s vetenskapliga kommitté för konsumentsäkerhet): ”Safety of aluminium in cosmetic products – Submission IV” (2024). •       National Cancer Institute: ”Antiperspirants/Deodorants and Breast Cancer” (faktablad).

I Jokkmokk, norr om polcirkeln, går solen inte ner alls under några veckor varje sommar. Vi älskar ljuset – men det lurar kroppen att tro att natten aldrig kommer. Här skriver Anna-Lena, hudterapeut och medgrundare av c/o Gerd, om vad ljusa nätter gör med sömnen, varför natten är hudens viktigaste arbetspass – och hur du bygger en kvällsritual som talar om för nervsystemet att dagen är slut. Var du än bor. Av Anna-Lena, hudterapeut och medgrundare c/o Gerd Sommaren när natten försvinner Vi som bor här uppe har ett särskilt förhållande till midnattssolen. Den är gudomlig – man kan plocka bär vid midnatt, och energin i kroppen känns outsinlig. Men den har en baksida som alla norrlänningar känner: det är förvånansvärt svårt att gå och lägga sig när himlen ser ut som klockan fyra en söndagseftermiddag.   Och det här gäller inte bara oss norr om polcirkeln. Hela Sverige har ljusa sommarnätter, och de ställer till det för sömnen mer än vi tror.     Vad ljuset gör med kroppen Förklaringen är enkel och väl belagd: ljus är kroppens viktigaste tidgivare. När det är ljust håller hjärnan tillbaka melatonin – hormonet som gör oss sömniga – och kroppsklockan skjuts framåt. Kvällsljus, oavsett om det kommer från midnattssolen eller mobilskärmen, säger till kroppen att dagen fortfarande pågår.   Det betyder något ganska befriande: om du har svårt att somna på sommaren är det inte fel på dig. Kroppen gör exakt vad den är byggd för att göra – den lyssnar på ljuset. Tricket är att ge den en annan signal. Natten är hudens arbetspass Som hudterapeut måste jag få säga det: uttrycket skönhetssömn är ingen myt. Natten är hudens mest aktiva tid – det är då cellförnyelsen och reparationsarbetet går för högtryck, medan huden på dagen mest ägnar sig åt att försvara sig mot omvärlden. Sover du för lite märks det, och de flesta av oss behöver ingen studie för att bekräfta det – det räcker med en spegel efter en dålig natt.   Sömnen är med andra ord den billigaste och mest kraftfulla skönhetsprodukten som finns. Allt vi gör i badrumsskåpet är ett komplement till den. Det är holistisk skönhet i sin renaste form: det som är bra för hela dig syns i huden.     Kvällsritualen: signalen till nervsystemet Kroppen älskar mönster. Gör du samma saker i samma ordning varje kväll lär sig nervsystemet att kedjan betyder ”nu är dagen slut” – och börjar varva ner redan vid första steget. Det är hela hemligheten med en kvällsritual: den är en signal, inte en prestation. Så här kan den se ut:   •       Dimma ner en timme före läggdags. Släck taklamporna, tänd något mjukare. Lägg bort skärmen, eller åtminstone: dämpa den och sluta scrolla nyheter och jobbmejl. •       Ta en varm dusch eller ett varmt bad. Det låter bakvänt, men när kroppen sedan kyls ner efteråt hjälper temperaturfallet dig att bli sömnig – ett av de bättre belagda sömntricken som finns. •       Gör kvällsrutinen för huden – långsamt. Här är min favoritdel: rengöringen, ansiktsoljan, den stilla minuten av massage. Gör den inte som ett måste utan som en nedvarvning. Samma dofter och samma rörelser varje kväll blir en av kroppens starkaste sömnsignaler. •       Mörklägg sovrummet. I ljusa sommarnätter är mörkläggningsgardiner eller en mjuk sovmask norrländsk baskunskap. Svalt och mörkt är sovrummets recept. •       Bjud in svalorna. Ligger tankarna kvar och surrar – gör den kravfria meditationen vi skrivit om tidigare. Ingenting ska uppnås. Somnar du halvvägs igenom har den gjort sitt jobb.     Ljuset på dagen, mörkret på natten En sista sak, och den är viktig: lösningen är inte att gömma sig för sommarljuset. Tvärtom – rikligt med dagsljus, gärna tidigt på dagen, hjälper kroppsklockan att hålla rätt tid och gör kvällströttheten mer pålitlig. Så var ute i solen, plocka bären vid midnatt någon gång för minnets skull – men ge sedan kroppen ett tydligt slut på dagen. Njut av ljuset. Sov i mörkret. Det är konsten att bo i ett land med midnattssol. Hitta din kvällsrutin →     Källor och underlag •       Ljusets påverkan på melatonin och dygnsrytm – väl belagt inom kronobiologi (bl.a. forskning om kvällsljus och senarelagd sömnfas). •       Varmt bad/dusch före läggdags och insomning – metaanalys av Haghayegh m.fl. (Sleep Medicine Reviews, 2019). •       Hudens nattliga reparationsarbete och cellförnyelse – etablerad dermatologisk kunskap.

Vattnet vi dricker. Maten vi äter. Tangentbordet vi klankar ned på. Överallt finns kemikalier – och forskarna vet i dag att giftigheten ökar i takt med att de blir fler. Nu föreslår en ny statlig utredning att gränsvärdena sänks drastiskt, till en tiondel av dagens nivåer. Vi reder ut vad cocktaileffekten är – och varför din badrumshylla är en av få platser där du faktiskt bestämmer själv. Av Johan medgrundare c/o Gerd   Från DDT till tusentals tysta utsläpp På 1960-talet spreds tonvis av miljögiftet DDT över åkrar och granskogar för att stoppa skadeinsekter. Det slog hårt mot havsörnar och sälar – och orsakade cancer hos människorna som arbetade med medlet. DDT förbjöds 1969 och kemikalielagstiftningen har sedan dess skärpts steg för steg.   Men faran har inte försvunnit. Den har bytt skepnad.   ”Det vi har i dag är diffusa utsläpp av många ämnen som vi utsätts för varje dag, från dag ett i livet”, säger Christina Rudén, professor i toxikologi vid Stockholms universitet och regeringens särskilda utredare, till tidningen Syre.   Varje år används 200 miljoner ton farliga kemikalier i EU, och över 22 000 ämnen är registrerade i unionens kemikalielagstiftning REACH. Flamskyddsmedel i kontorsstolen, datorn och telefonen. Fluorerade ämnen i vattnet. Rester av bekämpningsmedel i maten. Föroreningar i luften vi andas.     Cocktaileffekten – när ett plus ett blir tre Det som oroar forskarna mest är inte de enskilda ämnena, utan kombinationen. Kemikalier som var för sig ligger under gränsvärdena kan tillsammans bli betydligt mer giftiga. Det är detta som kallas cocktaileffekten.   Problemet? Dagens gränsvärden utgår från att vi bara utsätts för ett ämne i taget – inte från att det redan finns tiotusentals kemikalier i vår omgivning.      Den statliga utredning som nu är klar föreslår därför två saker: dels mer kunskap om vad kombinationerna gör med miljö och hälsa, dels – eftersom kunskap tar tid – att dagens gränsvärden så snabbt som möjligt sänks till en tiondel. En drastisk åtgärd, men enligt Rudén väl motiverad utifrån försiktighetsprincipen, som redan gäller i både svensk lag och EU:s kemikalielagstiftning. Själv jämför hon frågans allvar med klimatfrågan.     ”Som att ha sju rökare runt bordet” Samma varningar hörs internationellt. Den amerikanske läkaren och forskaren Eric Topol – en av världens mest citerade – har på senare tid ägnat stor uppmärksamhet åt mikroplaster och så kallade evighetskemikalier (PFAS), som i dag återfinns i våra artärer, i hjärnan och i reproduktionsorganen, och som kopplas till allt från fertilitetsproblem till hjärtsjukdom och kognitiv påverkan. I ett uppmärksammat avsnitt av The Mel Robbins Podcast liknade han till och med hemmets doftljus vid att ha sju rökare runt middagsbordet.   Poängen är inte att skrämmas. Poängen är att exponeringen är summan av många små val – och att en del av dem faktiskt går att påverka.     Kosmetika och hudvård – exponeringen du kan styra Luften du andas väljer du inte. Vattnet ur kranen väljer du knappast heller. Men det du smörjer på huden – kroppens största organ – väljer du varje dag.   Hudvård, makeup, parfym, schampo: studier har uppskattat att en genomsnittlig konsument använder ett tiotal produkter dagligen, med sammanlagt hundratals enskilda ingredienser. Varje ingrediens är bedömd och godkänd var för sig – men precis som med kemikalierna i vår omgivning är det ingen som har bedömt just din dagliga cocktail.   Det betyder inte att konventionell kosmetika gör dig sjuk. Det betyder att badrumshyllan är en av de enklaste platserna att sänka sin samlade kemikaliebelastning på.     Medvetenhet, inte rädsla På c/o Gerd har vi arbetat efter samma logik som utredningen nu föreslår – försiktighetsprincipen – sedan dag ett. Naturliga råvaror, korta ingredienslistor och full transparens i vad varje produkt innehåller. Tillverkat i Jokkmokk, i Swedish Lapland. Vill du börja tänka mer medvetet?   Tre enkla steg: •       Vänd på förpackningen. Ju kortare och mer begriplig ingredienslista, desto lättare att veta vad du faktiskt använder. •       Räkna dina produkter. Färre men bättre produkter sänker den samlade exponeringen – och sparar dessutom pengar. •       Se över dofterna. Syntetisk parfym och doftljus är något av det enklaste att välja bort eller byta ut.     Kemikalierna omkring oss är en fråga för lagstiftare i Stockholm och Bryssel. Men vad du lägger på din hud – det är en fråga för dig.     Källor Tidningen Syre: ”Ny utredning: Sänk gränsvärdena för kemikalier till en tiondel” av Ossian Sandin. The Mel Robbins Podcast: avsnitt med dr Eric Topol om miljögifter, mikroplaster och evighetskemikalier.